4 Budgeten i sammanfattning

Det budgetförslag som presenteras i skrivelsen innebär sammanfattningsvis en ökning av intäkter och kostnader i förhållande till den rambudget som antogs av Kyrkomötet år 2006, beroende på en ökad omfattning på den generella utjämningen och på höjda mål för den internationella verksamheten. Dessutom har tillkommit ett tillfälligt församlingsbidrag om 200 miljoner kronor år 2008.

4.1 Viktiga budgetantaganden

I kommentarerna till rambudgetens huvuddelar kommenteras de antaganden som ligger till grund för rambudgeten. Inledningsvis lyfts dock några av de viktigaste fram:

4.2

Osäkerheter

Rambudgeten är en uppskattning av den framtida ekonomin baserad på den kunskap som föreligger i juni 2007. Med hänsyn till det tidsspann rambudgeten gäller finns dock osäkerheter, följande exempel kan ge en uppfattning om betydelsen av olika budgetantaganden.

Andra faktorer som kan ha betydelse för verksamheten under planeringsperioden är bland annat förändringar i skattesystemet, ändrad församlingsstruktur, ökad konkurrens på insamlingsmarknaden, politiska beslut kring offentliga bidrag samt rekryteringssvårigheter.

Nuvarande skattefrihet för prästlönetillgångarna liksom beslutet om beloppen för kyrkoantikvarisk ersättning gäller fram till och med 2009. Resultatet av förhandlingarna med staten i dessa frågor är idag inte kända. För den kyrkoantikvariska ersättningen har i budgeten antagits en förlängning på 2009 års nivå. Effekten av en eventuell beskattning av prästlönetillgångarna kommer att påverka budgeten för år 2011.

4.3 Översikt över den nationella nivåns ekonomi

Den totala rambudgeten omfattar den nationella nivån, med undantag för verksamhet bedriven i bolagsform. Det ekonomiska resultatet i dotterföretagen planeras på en nivå som saknar betydelse för helheten. I rambudgeten ingår inte heller de kyrkoavgifter som direkt överförs till församlingar, samfälligheter och stift via Kyrkkontot. Detta penningflöde ligger i storleksordningen 13 miljarder kronor årligen och är enbart en förmedling via nationell nivå. På den nationella nivån förvaltas drygt 100 stiftelser med anknuten förvaltning till trossamfundet. Dessa stiftelser, som är självständiga juridiska personer, ingår inte heller i rambudgeten. I de fall stiftelserna lämnar bidrag till nationell nivå ingår dock dessa bidrag bland de externa intäkterna.

I följande text avses med Nuvarande rambudget den budget som antogs av Kyrkomötet år 2006 och avsåg perioden 2007–2009 (KsSkr 2006:1). Alla belopp anges i miljoner kronor (Mkr) där inte annat anges.

För att få en överblick över ekonomin har rambudgeten grupperats i ett fåtal komponenter i följande tabell. Det innebär en kraftig förenkling och det är viktigt att ta del av de följande förklaringarna för att rätt kunna tolka siffrorna.

Tabell: Översikt över den nationella nivåns ekonomi

4.3.1 Allmän utjämningsavgift

Allmän utjämningsavgift utgår i enlighet med kyrkoordningen med 7 öre per 100 kronor av avgiftsunderlaget. Förutom nivån på avgiftssatsen påverkas den allmänna utjämningsavgiften också av andra faktorer:

Budgeten utgår från Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) prognos för skatteunderlagets utveckling, vilken sedan i likhet med nuvarande budget justerats ned. För planperioden är justeringen två procentenheter för att beakta att antalet medlemmar minskar, att utträdesfrekvensen är högre för åldersgrupper med högre genomsnittsinkomster samt att det finns en osäkerhet kring bedömningen av den allmänna inkomstutvecklingen.

Den förbättrade sysselsättningen innebär att skatteunderlaget väntas öka snabbare än de senaste åren. Effekten från medlemsminskningen gör dock att kyrkans avgiftsunderlag trots det ökar med endast 2–3 procentenheter, vilket knappast är tillräckligt för de löneökningar som torde bli följden av högkonjunkturen. Följden blir att behovet av effektiviseringar och prioriteringar fortsatt finns kvar för kyrkan totalt sett.

För beräkningsantaganden se följande tabell.

Tabell: Allmän utjämningsavgift med beräkningsantaganden

För att förstå förändringarna ska man hålla i minnet att förändringar i medlemmarnas inkomster påverkar avgiftsunderlaget först två år senare. Någon effekt från slutavräkningen finns inte i nationell nivås ekonomi. Allmän utjämningsavgift baseras endast på kyrkoavgiftens à conto-del.

Vidstående graf visar utvecklingen över en längre tidsperiod och med samma antaganden och underlag som ovan. De kraftiga ökningarna 2002 och 2003 avspeglar den snabba utvecklingen av avgiftsunderlaget genom inkomstökningar, god sysselsättning och ändrad beskattning av pensioner – med ovan beskrivna tvååriga förskjutning. Värdena för 2008–2011 avspeglar förväntningar om en förbättrad konjunktur och högre sysselsättning.

4.3.2 Generell utjämning

Den generella utjämningen följer av kyrkoordningens bestämmelser kring inkomst- och kostnadsutjämning. Framförallt omfattningen på kyrkotillhörighetskomponenten har tenderat att öka kraftigt senare år (en kombination av ökade personalkostnader och minskande tillhörighetstal). Föreslagen rambudget utgör en framskrivning av hittillsvarande tendenser. Genom att avgifter och bidrag i stort följer varandra har detta ingen direkt inverkan på nationell nivås ekonomi, men kostnadsomslutningen förändras. Se tabell nedan.

Tabell: Generell utjämning

4.3.3 Individuella bidrag

Bruttobeloppet för stiftsbidragen för 2007 höjdes mot bakgrund av ökade intäkter från särskild utjämningsavgift. Höjningen föreslås ligga kvar under planeringsperioden med indexuppräkning av ytabidraget år 2009. Vid utbetalning av stiftsbidrag avräknas den utdelning från förvaltningen av prästlönetillgångarna, särskild utjämningsavgift, som stiften erhåller. Utdelningsnivån har de senaste åren stigit snabbare än beräknat och i budgetförslaget har det sålunda avräknade beloppet höjts med försiktigt prognostiserade värden.

Från 2007 inräknas kyrkobyggnadsbidraget i stiftsbidraget.

Tabell: Individuella bidrag

En stor del av verksamheten på nationell nivå vid sidan av utjämning och finansförvaltning, drygt 60 procent, finansieras med externa medel som gåvor, kollekter och bidrag. Den största delen av dessa intäkter avser kyrkoantikvarisk ersättning och den internationella verksamheten. Resterande del av kostnaderna finansieras ur allmän utjämningsavgift. I budgetsammanhang går detta under benämningen nationell finansiering. Verksamhetens finansiering framgår av följande tabell. Observera att generella och individuella utjämningsbidrag samt kostnader för finansförvaltningen inte ingår i tabellens kostnader. Tabellen visar istället kostnaden för all övrig verksamhet.

Tabell: Externa intäkter, kostnader, destinerade medel och nationell finansiering

Storleken på den nationella finansieringen beror dels på omfattningen av verksamheten, dess kostnader, dels på i vilken utsträckning den kan finansieras med externa medel eller genom upplösning av tidigare års avsättningar av ej förbrukad extern finansiering.

Kollekter och gåvor planeras på samma nivå som nuvarande ram. Internationella avdelningen gör under planperioden satsningar på insamling och kommunikation vilket avspeglas i ökningen 2009. Sida-bidragen till de humanitära insatserna har budgeterats något lägre än tidigare och i stället förväntas andra externa bidrag, som återfinns under Övrigt. Den kyrkoantikvariska ersättningen omfördelades i tiden genom ett regeringsbeslut och blev lägre än beräknat år 2006, men beloppet tas igen med 5 miljoner kronor per år 2007–2009. Nivån för år 2010 och framåt är föremål för förhandlingar mellan kyrkan och staten. Budgeten har dock lagts på samma nivå som för 2009. Den kyrkoantikvariska ersättningen fördelas efter ansökan till stiften och baseras bland annat på yttrande från antikvariska myndigheter.

Ökningen för posten Ianspråktagande under Förändring av destinerade medel hänför sig till Internationella avdelningen där delar av uppbyggda reserver kommer att utnyttjas.

Nationell finansiering budgeteras 3-4 miljoner kronor högre än i nuvarande rambudget för åren 2008 och 2009. Kostnaden är högre år 2009 genom att huvuddelen av valkostnaden infaller det året. Relationen till nuvarande ram och detaljbudget framgår på totalnivå av följande graf. Nuvarande ram för 2007 till 2009 är den som beslöts av 2006 års kyrkomöte.

Anm: I värdena för 2008 och 2009 ingår kostnader för kyrkovalet med 21 respektive 63 miljoner kronor, vilket markeras med ett horisontellt streck.

Tabell: Nationell finansiering fördelad per avdelning

Avdelningen budgeterar kostnader för kyrkomöte, kyrkostyrelse, ekumeniskt arbete inklusive medlemsavgifter till ekumeniska organ, ärkebiskopens kansli samt stöd till språkliga minoriteter.

Inom planeringsavdelningen återfinns åren 2008 och 2009, liksom i den nuvarande rambudgeten, den särskilda satsning om 20 miljoner kronor som avser riktat stöd i samråd med stiften till församlingar och samfälligheter för prioriterade satsningar.

En nyhet i avdelningens rambudget är att mandatstödet har höjts med 5 miljoner kronor år 2008 och 2009 och med 2,5 miljoner kronor år 2010. Ansvaret för krisberedskapen har övertagits från Kyrkorättsavdelningen, vilket inneburit att omslutningen ökat med 0,7 miljoner kronor. Motsvarande minskning återfinns inom Kyrkorättsavdelningen. Ytterligare en förändring är att den svenske prästen i Helsingfors av administrativa skäl anställts på Svenska kyrkans nationella nivå, inom Planeringsavdelningen. Tjänsten är i sin helhet finansierad genom bidrag från Finska kyrkan.

I stället för att på varje avdelning lägga en reserv för oförutsedda kostnader och eventuella nya åtaganden har, liksom tidigare år, en samlad budgetreserv lagts till avdelningen. Reserven trappas ner när rambudgeten ”rullas fram”, dvs. i den rambudget som presenteras nästa år kommer budgetreserven för 2009 och 2010 att ha sänkts till 10 respektive 20 miljoner kronor. En reserv om 28 miljoner kronor för 2010 utgör 1,1 procent av de totala kostnaderna på nationell nivå.

4.3.5.2 Avdelningen för utbildning, forskning och kultur

Avdelningen budgeterar kostnader för de gemensamma utbildningsprogrammen (präst, kyrkomusiker, församlingspedagog och diakon) liksom kostnader för gemensamma rekryterings- och utvecklingsinsatser. I budgeten ingår även kostnader för forskning och doktorandstipendier samt för kulturprogram. Vidare finns kostnader för miljöarbetet, samt för utvecklingsarbete inom bland annat musik, diakoni, barn- och ungdoms- samt konfirmandverksamhet.

Behovet av nationell finansiering stiger med 3,8 miljoner kronor i förhållande till nuvarande rambudget. Denna ökning förklaras genom tillkommande kostnader (3 miljoner kronor per år) för den kyrkoherdeutbildning som planeras från 2008 och etablering av ett religionsdialogcentrum i samarbete med Stockholms stift. Inom avdelningen sker omprioriteringar inom ramen för att säkerställa resurser till bland annat nationella uppdrag och forskningsarbetet, där projektet prästvigda kvinnor i Svenska kyrkan 50 år och programmet 0-18 ges särskilt fokus.

4.3.5.3 Internationella avdelningen

Avdelningens verksamhet finansieras huvudsakligen genom externa intäkter, se tabell.

Tabell: Rambudget Internationella avdelningen

Beslutet om förändrat ansvar för Svenska Teologiska Institutet (STI) i Jerusalem innebar att finansiering av STI:s fastighet och övriga grundkostnader ska ske ur nationell finansiering, vilket har beaktats i budgeten och föranlett en viss ökning av nationell finansiering.

Genom att intäkterna överstigit kostnaderna under senare år och betydande reserver (verksamhets- och ändamålsdestinerade medel) på så sätt skapats finns utrymme för att under planeringsperioden budgetera för en ökad verksamhet och därmed högre kostnadsnivå. Detta avspeglas i att drygt 40–50 miljoner kronor planeras att ianspråktas årligen under planeringsperioden.

4.3.5.4 Avdelningen för Svenska kyrkan i utlandet

Utlandskyrkan finansieras i huvudsak genom nationell finansiering, men externa intäkter som kollekter och gåvor ger viktiga bidrag till finansieringen. Se följande tabell.

Tabell: Rambudget Avdelningen för Svenska kyrkan i utlandet

4.3.5.5 Informationsavdelningen

Avdelningen ansvarar för den samlade informations- och kommunikationsverksamheten på nationell nivå. Kostnaden för den informations- och insamlingsverksamhet som avser utlandskyrkan och Internationella avdelningen belastar och budgeteras dock inom dessa avdelningar.

För valåret 2009 planeras informationsinsatser motsvarande 10 miljoner kronor, vilket är 5 miljoner kronor lägre än vid kyrkovalet 2005.

4.3.5.6 Kyrkorättsavdelningen

Avdelningen budgeterar kostnader för juridisk rådgivning till stift och församlingar inom Svenska kyrkan och till kyrkokansliets avdelningar, för gemensamt arkiv, för Svenska kyrkans kanslistöd, samt för kyrkobokföringssystemet och organisationsregistret. Dessutom finns här kostnader för kyrkovalet samt för Svenska kyrkans överklagandenämnd, Svenska kyrkans ansvarsnämnd för biskopar samt Svenska kyrkans valprövningsnämnd.

I relation till nuvarande rambudget stiger behovet av nationell finansiering med 6 miljoner kronor 2008. Ökningen beror till största delen, ca 4 miljoner kronor, på kostnader för upprätthållande av förvaltningsorganisationen för de gemensamma nationella systemen.

Utöver detta består ökningen av en miljon kronor för kyrkovalet samt en miljon kronor för uppföljningsarbete kring kyrkobokföringssystemet.

4.3.5.7 Ekonomi- & finansavdelningen

Avdelningen ansvarar bland annat för ekonomistyrning och redovisning för den nationella nivån, finansförvaltning, drift av utjämningssystemet och den kyrkoantikvariska ersättningen, Kyrknätet och vissa andra nationella administrativa system samt för IT-, fastighets- och kontorsserviceverksamheter. Inom avdelningen budgeteras också kostnaderna för de av Kyrkomötet valda revisorerna. Kostnaderna för den finansiella verksamheten belastar finansförvaltningen. På motsvarande sätt belastar kostnaden för personal som direkt betjänar utlandskyrkan och Internationella avdelningen dessa avdelningar. Kostnaden för lokaler, kontorsservice samt vissa delar av IT-verksamheten belastar i huvudsak utnyttjande avdelningar.

Behovet av nationell finansiering ligger något högre än i nuvarande rambudget. Ökningen för 2008 avspeglar kostnader för renovering av andra våningen i ärkebiskopsgården och ökningen 2009 är följden av planerat byte av ekonomisystem.

4.3.5.8 Personalavdelningen

Avdelningen ansvarar för personaladministration för såväl Sverige- som utlandsplacerad personal. Vidare budgeterar avdelningen vissa personalrelaterade kostnader som arbetsmiljöarbete, personalrekrytering och -avveckling, chefsutveckling samt viss gemensam utbildning. Till den del arbetet avser utlandskyrkan och Internationella avdelningen belastar kostnaden dessa avdelningar.

Behovet av nationell finansiering är i nivå med nuvarande rambudget.

Finansförvaltningens resultat utgörs av avkastningen, efter avdrag av förvaltningskostnader, från förvaltningen av de finansiella tillgångarna.

Det långsiktiga målet för förvaltningen är att över en tioårsperiod uppnå en real avkastning på fyra procent, det vill säga om inflationen är två procent innebär det en nominell avkastning på sex procent. I budgetförslaget beräknas avkastningen från värdepappersportföljen till en nivå motsvarande det långsiktiga målet. Fluktuationerna på värdepappersmarknaderna är emellertid stora och faktiskt uppnått resultat för ett enskilt år kan avvika kraftigt.

Tabell: Finansförvaltning

Det ska understrykas att osäkerheten i budgeten är mycket stor, i synnerhet för enskilda år. Effekten av även måttliga avvikelser är betydande och redan en procents förändrad avkastning på värdepappersportföljen motsvarar omkring 50 miljoner kronor.

4.3.6 Församlingsbidrag

Även med de osäkerheter som nämns ovan kring avkastningen gör Kyrkostyrelsen bedömningen att det för 2008 finns utrymme för att låta kapitalet som förvaltas på den nationella nivån byggas upp i långsammare takt. Kyrkostyrelsen föreslår därför att 200 miljoner kronor utbetalas som ett tillfälligt församlingsbidrag till församlingar och samfälligheter år 2008.

Detta blir andra året i rad som ett sådant tillfälligt församlingsbidrag betalas ut. För att minimera administrationen och öka förutsägbarheten kommer bidraget att betalas ut till församlingar/samfälligheter proportionellt utifrån antalet medlemmar i församlingen.

4.3.7 Destinerade medel

För olika verksamheter finns i balansräkningen avsatta destinerade medel. Detta gäller främst Internationella avdelningen och Avdelningen för Svenska kyrkan i utlandet. Medlen utgör reserver för att utjämna framtida behov, men genom oväntat stora intäkter under senare år har de kommit att växa till en nivå utöver vad som krävs som buffert. För i synnerhet den Internationella avdelningen gäller att gåvor som getts till arbetet ska tas i bruk och inte användas för kapitaluppbyggnad. Rambudgeten innebär därför att betydande belopp kommer att tas i anspråk av dessa medel, vilket framgår av följande tabell.

Tabell: Behållning av destinerade medel (värden per 31 december respektive år)

4.3.8 Investeringar

Inom delar av verksamheten sker vissa investeringar i tekniskt systemstöd för att underlätta arbetet såväl för hela kyrkan som för nationell nivå. Vissa investeringar avser utbytesinvesteringar medan andra avser nya systemstöd. Avskrivningar på dessa ingår i rambudgeten.

4.3.9 Eget kapital

Enligt den ändring i kyrkoordningen som gjordes av 2004 års kyrkomöte tillåts eget kapital att fluktuera kring en definierad långsiktig nivå – benämnd målvärde. Nivån motsvaras av ett ingångskapital om 3,2 miljarder kronor per den 1 januari 2000, uppräknat med konsumentprisindex. Tillfälliga förändringar i finansresultatet, upp eller ner, balanseras mot eget kapital och påverkar därmed inte budgetutrymmet på kort sikt.

Återbetalningar av pensionsmedel från Svenska kyrkans pensionskassa, årliga överskott i den löpande verksamheten – dvs. lägre kostnader än vad som motsvaras av intäkterna från allmän utjämningsavgift – samt överskott i finansförvaltningen har gjort att kapitalet vid utgången av 2006 låg 45 procent över målnivån.

Det egna kapitalet förutses komma att utvecklas positivt under planeringsperioden. I första hand är det här en effekt av förväntad avkastning från finansförvaltningen och därmed underkastad den stora osäkerhet som råder kring dess avkastning för ett visst år. Det förtjänar att påpeka att aktiemarknaderna vid utgången av 2006 har stigit fyra år i rad och svängningar är normala på aktiebörserna. Den årliga ökningen av eget kapital i den föreslagna rambudgeten motsvaras av årets resultat för den nationella nivån.

Tabell: Eget kapital och balansomslutning (värden per 31 december respektive år)

uppräknat med konsumentprisindex.

**) Totala tillgångar.

***) Eget kapital i procent av totala tillgångar.

Med konsolidering avses kvoten mellan eget kapital och målsatt eget kapital. En konsolidering över 100 procent innebär att det finns en buffert eller reserv som kan parera svängningar i finansförvaltningen utan att eget kapital går under målnivån. Med soliditet avses eget kapital i procent av balansomslutningen. Soliditeten är god och ökar till följd av ett positivt årligt resultat.

En utredning om nationell nivås egna kapital, dess storlek och användning, har gjorts under 2006–2007. Utredningen ska ligga till grund för ett långsiktigt ställningstagande om kapitalets storlek baserat på bedömt behov för olika ändamål. När syftet med kapitalet formuleras och därmed också nödvändig storlek preciseras måste beslutet vara mycket välgrundat och långsiktigt hållbart. Det är viktigt att den nationella nivån tar hänsyn till de skilda förutsättningar som gäller i kyrkans olika delar så att beslutet inte låser organisatoriska och arbetsmässiga förhållanden som bör förändras. Bearbetningen av denna fråga och formulering av de principiella frågeställningar som Kyrkomötet bör ta ställning till förväntas pågå ytterligare en tid. Kyrkostyrelsen bereder frågan vidare, bland annat i dialog med Biskopsmötet, för att senare återkomma till Kyrkomötet med förslag i frågan.

En skattefordran om ca 100 miljoner kronor finns i juni 2007 avseende löneskatt på återbetalda pensionsmedel från kyrka-statreformen. Den slutliga storleken på detta belopp kan inte fastställas förrän de pensionsåtaganden som fanns vid relationsförändringen har fullföljts. Beloppet har av försiktighetsskäl därför inte påverkat budgeten för 2007 och därmed inte heller eget kapital.

4.3.10 Totala kostnader

Budgetramen läggs fast i termer av totala kostnader. Det är därför intressant att särskilt jämföra kostnaderna i förslaget med motsvarande i den nuvarande ramen.

Tabell: Totala kostnader

4.3.11 Personal

Total bemanning för 2008 planeras vara 497 årsarbetare. Härav utgör utlandspersonal 165 och Sverigepersonal 332, inklusive ärkebiskop och generalsekretare. Sverigepersonalen har därmed ökat med sex årsarbetare i förhållande till detaljbudget för 2007. Ökningen utgörs av sex årsarbetare (projekttjänster) för kyrkoval 2009 samt två tjänster (STI-direktor och kyrkoherde i Helsingfors) som tidigare redovisats som utlandsanställda. I övriga delar av budgeten finns minskningar som sammantaget motsvarar två tjänster.

Tabell: Budgeterade årsarbetare per avdelning och medarbetarkategori 2008

4.4 Bidrag till/kostnader för övriga nivåer i kyrkan

Stora delar av budgeten för nationell nivå utgörs av bidrag till andra nivåer i Svenska kyrkan, nämligen utjämningssystemets generella bidrag, 671 miljoner kronor, de individuella bidragen, 249 miljoner kronor och den kyrkoantikvariska ersättningen, 395 miljoner kronor. Hit kan även räknas den särskilda satsningen om 20 miljoner kronor för insatser i stift, församlingar och samfälligheter och det tillfälliga församlingsbidraget om 200 miljoner kronor. Samtliga värden avser år 2008.

Andra delar av kostnadsbudgeten avser kostnader som nationell nivå tar i stället för att övriga nivåer blir fakturerade sin andel. Exempel kan vara: avtal med Bonus Presskopia avseende kopiering 6 miljoner kronor, Kyrknätets infrastruktur 11 miljoner kronor, kyrkobokföring och organisationsregister inklusive bemanning av systemen 39 miljoner kronor, statistikdatabas, ekonomisk redogörelse, IT-satsning och andra nationella administrativa system 15 miljoner kronor. För valförberedelser och –administration ingår 21 miljoner kronor.

I nationell nivås budget ingår betydande kostnader för de kyrkliga utbildningarna i form av kostnader för pastoralinstituten, 22 miljoner kronor, bidrag till utbildningsinstitutioner, 20 miljoner kronor, stipendier till studerande vid utbildningarna, 2 miljoner kronor samt 3 miljoner kronor till en kyrkoherdeutbildning.

I ett par fall har nationell nivå kostnader för verksamhet på församlingsnivå, genom bidrag till de lutherska minoritetskyrkornas arbete i Sverige, 3 miljoner kronor och genom stöd till de svenska församlingarna i utlandet i form av bidrag eller utsänd personal, 76 miljoner kronor.

* Extraordinära kostnader år 2006 avser avsättning för pensionsåtaganden. Beloppen år 2007 och 2008 avser tillfälligt församlingsbidrag.

Minustecken (-) markerar kostnader. I jämförelsekolumnerna innebär minustecken lägre intäkter eller högre kostnader, med andra ord en negativ påverkan på nettoresultatet.